Om skidors egenskaper

Skidor är olika; de har olika egenskaper som passar olika människors åkstil olika bra. Vilka egenskaper kan de ha och vilka effekter på skidåkningen har egenskaperna?

Skidans styvhet
En skida kan vara mer eller mindre böjstyv, det är hur lätt eller svårt det är att böja den.
En skida kan också vara mer eller mindre vridstyv, det är hur lätt eller svårt det är att vrida den.
För bara 25 år sedan kunde man bara tillverka skidor (för vanliga konsumenter) så, att om de gjordes böjstyva så blev de också vridstyva, och om de gjordes med låg böjstyvhet så fick de också låg vridstyvhet. Man var inte heller speciellt bra på att variera styvheten utmed skidans längd. Idag är det annorlunda.
Man kan idag ganska väl bestämma vilken kombination av egenskaper en skida skall ha; det finns kunnande för att tillverka skidor "precis som man vill ha dem" och det finns ett stort utbud av varianter på marknaden.
Böjstyvheten kan variera utmed skidans hela längd. Hur böjstyvheten varierar bestämmer mycket av skidans karaktär; storslalom-, puckelpist-, djupsnö- och störtloppsskida är några karaktärer man talar om. Antalet varianter på marknaden är mycket större än de typiska karaktärer man tala om.

Skidans form
En skida kan ha olika längd och bredd. Längden beror på hur lång "föraren" är och bredden har mer med skidans andra egenskaper att göra.
En skida kan också ha olika utformad midja. Midjans utseende påverkar hur lättsvängd skidan är vid olika förhållanden; körstil, underlag, mm.
Under 70-talet kom de så kallade Midskidorna och Kompaktskidorna. Båda saknade i stort sett midja, var kortare än sk fullängdsskidor och var relativt veka (ostyva). Framför allt var kompaktskidorna mycket vridveka och korta. Då ansågs de vara lämpade för nybörjare: kompaktsidor som "första skida" och midskidor när man var lite mer van. I själva verket var dessa skidor svårare att köra skidor på (i normala backar) än den traditionella fullängdsskidan, genom att de var veka, sladdriga, ostabila, för korta och saknade midja.

Min önskeskida; en omöjlighet
Jag skall inte gå in i detalj på hur skidans olika möjliga karaktärer beror på dess form och styvhetsegenskaper, det har jag för lite kunskap för, men jag kan beskriva den kombination av egenskaper som passar mig. Det kanske kan hjälpa dig att bättre förstå hur dina önskemål kan tillgodoses.

Min önskeskida är en allroundskida: den skall vara bra i flera mycket olika sammanhang, det gör å andra sidan att den praktiska lösnigen (skidan som jag köper) inte kan vara jättebra i något enda sammanhang. Tyvärr.

Den skall:

1 Glida länge på transportsträckor, utan att man behöver börja staka.

2 Kännas stabil och säker i höga farter.

3 Ge gott grepp, även i en isig pist.

4 Vara behaglig att köra i en puckelpist.

5 Gå att styra utan större kraftansträngning.

6 Väga lite, framför allt ha lågt tröghetsmoment (dvs låg vikt i för och akter).

7 Ge stabilitet och stöd när man råkar få kraftig bakåtvikt.

8 Vara lätt att köra i djupsnö.

För bara femton år sedan var flera av dessa önskemål oförenliga, men går att kombinera någorlunda bra idag.

Punkterna 1, 2, 3 och 7 kan man tillgodose med en skida som är ganska böjstyv i mitten (inkl 15 cm framför och 20 cm bakom foten) och vridstyv utmed hela sin längd. Anledningen är att den skall:

Glida på transportsträckan utan att sjunka ner i snön (vilket bromsar).

Inte påverkas av ojämnheter i underlaget vid höga farter

Inte ge efter på det isiga underlaget, utan skära in i isen och ge stöd.

Punkterna 4, 5 och 8 kan man tillgodose någorlunda med en skida som är relativt böjvek i sin främre del och har en tydlig midja. Anledningen är att den skall:

Vara så böjlig att den följer marken/snön och kan göra snabba svängar.

Kunna böja sig och svänga utan att man skall behöva tvinga eller lyfta skidan.

Vara så böjlig att den böjer sig även i mjuk djup snö och svänger.

Den bakre delen skall vara medelstyv i både böj- och vridstyvhet, tror jag mig vara säker på: En böjmjuk bakre del ger inte tillräckligt stöd (bärighet) när man - t.ex i en puckelpist - tillfälligt råkar få lite bakvikt.

Hur avgör/avläser man dessa egenskaper?
Om man i en affär frågar efter mätvärden på böjstyvhet eller vridstyvhet, så får man ofta en helt oförstående försäljare framför sig. Nu finns jämförande utvärderingar av skidor där dessa egenskaper diskuteras och ev finns beskrivna i någon sorts diagram, men numeriska mätvärden får man inte. Det finns okunniga försäljare som vill vifta bort frågan med "Sån't har ingen betydelse" eller liknande, men de talar då bara om sin egen okunnighet.

Enda sättet än så länge är att känna efter; trycka, vrida, jämföra nedtryckningsprofiler och så vidare. Det är inte så lätt och det kräver viss vana, men det går. Om man dessutom har någon sorts diagram från jämförande mätningar, så kan man hitta ganska rätt.

För 10 - 15 år sedan mötte man ofta en närmast förlöjligande attityd om man ville diskutera skidans böj- och vridstyvhet, idag är det lite bättre. Då, när jag ville lära mig mer om vilka variationer det fanns, så hade jag med mig en kamera till affären och lät försäljaren göra ett nedtryckningsprov, som jag fotograferade. Dessa bilder jämförde jag sedan och fick en uppfattning om vad olika skidor hade för egenskaper.

Vad finns det att välja på, som motsvarar dessa önskemål?
Den enda skidtillverkare som har motsvarat mina krav är Völkl. Efter att under en längre tid ha letat efter "mina skidor" upptäckte jag till slut (1989) en Völkl-modell som motsvarade mina krav. Sedan dess har jag köpt nya skidor tre gånger och det har varje gång slutat med att Völkl är den enda tillverkare som har en passande modell.

Med åren har jag således hunnit "klämma" på ganska många skidor (och fått många misstänksamma blickar från försäljare, som undrat vad jag håller på med) och jag har blivit ganska säker på att känna rätt, så det går numera rätt fort att känna igenom en butiks sortiment.

Hittills har resultatet således varit Völkl. Tyvärr byter de modellnamn så att jag måste börja om från början varje gång (t.ex hade "rätt modell" beteckningen "ETS" i årmodell 2000, men år 2001 hade modellen ETS inte alls rätt egenskaper!!).

Här är en lista på årsmodell och modellbeteckning på de senaste som jag har köpt:

År 1996: Völkl P20 RS

År 2000: Völkl ETS Presto

År 2001: Völkl Carver Reflex